20 februari 2017

vecka 33

graviditeten

Nu händer det en hel del känner jag och det är ju helt fantastiskt. Lillan sover mer och mer och är faktiskt lite lugnare i sina rörelser och sparkar. Hon har även lagt sig med huvudet neråt och det gjorde hon för någon vecka sedan. Hon ligger just nu och 'puttar' med foten på höger sida under revbenen så helt plötsligt kommer där en synlig fot utputandes, haha. Med handen på hjärtat är det lite småläskigt och lite lite obehagligt. Det känns så sjukt konstigt.
Nu är vi i vecka 33 (32+1) och det innebär att det bara är runt sju veckor kvar. Mini väger runt 2kg nu och ska bara 'gotta' till sig nu innan det är dags att titta ut. Vi har faktiskt ett ultraljud nu i veckan som vi har fått lite extra av vår fantstiska barnmorska, vilket känns tryggt. Alla mina/lillans mått och värden ser bra ut så det är bara för min och Tonys skull. Längtar efter att få se henne igen. Hoppas att det fortfarande är en liten tjej som ligger där inne. Tänk om det är en pojke? Självklart är det viktigaste att barnet mår bra, men nu är vi så inställda på att det är tjej så något annat är så långt ifrån.
Jag mår fortfarande helt perfekt, tänkte jag säga. Och det gör jag väl egentligen men nu känner jag att jag börjar bli tyngre, mina vader krampar på nätterna, strumporna är svåra att få på sig, sura uppstötningar och vad jag kan tänka mig är det är en lite mildare foglossning. Jag ska absolut inte klaga och det gör jag verkligen inte. Jag känner mig så otroligt lycklig lottad över att må så här bra och att jag haft en väldigt enkel graviditet såhär långt. Hon är verkligen världens snällaste där inne ♥
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress